onsdag 14 juli 2010

Ta saken i egna händer - så skönt

Nu händer det saker. I morgon åker jag på ett alternativt äventyr till Danmark och Humlebaek. Jag är på Gotland men har haft ganska mycket ont sista tiden och ju längre tiden går utan att något faktiskt görs, desto mer nervös och rädd blir jag. Det var skönt att vila från behandlingarna de första veckorna, men nu kan jag inte riktigt njuta längre. Vad som sades vid sista besöket på Radiumhemmet har sjunkit allt djupare in i mig, liksom den stora besvikelsen över en hel vinter med ett cellgift som inte hjälpte. En vinter med ett gift som bara gjorde mig sjukare och mer utmärglad. Jag skulle "efter omständigheterna försöka ha en så bra sommar som möjligt", sas det. Det är ingen lätt sak, när man samtidigt säger att det ju är möjligt att tumören växer under tiden. Och att det finns ett annat cellgift vi möjligen kan pröva i augusti - eller kanske inte. Allt är "under omständigheterna" och andemeningen är att vi väntar på att jag snart ska uppfylla den nedslående statistiken.

Så jag har gått här och blivit alltmer rädd. I princip så är jag ju på samma ställe som i mars, när man släppte mig och "ändrade målbild" för att cancern var spridd. När man sa att jag inte kan bli frisk. Det finns liksom inget att göra, menar man från Radiumhemmet. Jag kan fortfarande inte förlika mig vid den inställningen. Vid det där sista mötet frågade jag också om den värmebehandling som görs på några ställen i Tyskland och Danmark, men det var inget man rekommenderade. Jag frågade om läkaren inte tyckte att jag skulle göra det i sommar, eftersom två månader utan någon form av behandling och utan röntgen kändes lite långt. Men nej. Han trodde inte på att värmebehandling fungerar, utom på enstaka, lokala tumörer eller metastaser. Då kan man hetta upp eller bränna dem, och det gör man också i Sverige, när man tror att det kan hjälpa. Men det tror man inte i mitt fall och när det gäller pancreascancer, fick jag veta. Jag önskar att man ville pröva ändå. Det verkar ju trots allt som om cancerpatienter regerar väldigt individuellt på olika behandlingar. Och det verkar som om några har blivit hjälpta i Tyskland och Danmark. Där har man dessutom en metod för att behandla spridd cancer genom en helkroppsupphettning. Det var absolut inget man kan betala från Radiumhemmet. Vi frågade faktiskt. Nej, det var bättre att jag försökte njuta av min sommar och återhämta mig så gott det går, vidhöll läkaren. Det jag hörde honom säga var att jag skulle försöka ha en bra sista sommar. Han är mycket noga med orden när han pratar med mig. Han har tagit intryck av hur jag upplevde det där katastrofala mötet jag hade med den kvinnliga läkaren i mars, när hon dömde ut mig. Han har hört mig be honom vara min läkare. Det är vänligt av honom. Men jag känner mig trots allt "hanterad" och jag är ganska bra på att höra vad människor faktiskt vill ha sagt, även om de säger något annat. Jag har bett honom att hjälpa mig genom att tro på mig - med mig - men jag hör att han vill att jag ska ta till mig att det inte finns något att göra, att det inte finns mycket hopp kvar. Där är inte jag. Jag är rädd att det är så - men jag kan inte acceptera att inte fortsätta försöka.

Så nu ska jag åka till Danmark på en sådan behandling - hyperthermi. Det bygger alltså på att tumörceller dör av värme. Man måste upp i 42-43 grader och det är en avancerad process. Alla klarar inte heller en sådan upphettning, vad jag förstår. Enligt Radiumhemmet klarar ingen det. Ändå finns det flera fall från dessa kliniker i Tyskland och Danmark där det verkar ha gjort nytta. Vi hoppas att jag klarar det. Tanken är att jag ska vara där i tre veckor. Vid sidan om värmebehandlingen arbetar man på Humlegården, som faktiskt är ett privatsjukhus, också med låga doser av ett som de kallar "non toxic" cellgift, några alternativa läkemedel och med kosten. Det känns som om det passar mig precis.

Jag har haft ont, varit ledsen och rädd för att jag snart ska dö. Jag har tappat aptiten. Det lilla jag hade gått upp av Sophies mat här första veckan har jag tappat igen. Den enda vilan har jag fått i yoga-shalan, där jag faktiskt glömmer bort sjukdomen och känner mig fri. Men resten av dagarna är jag så trött att jag inte ens orkar ta mig till stranden, trots den här hettan. Jag har ont och vill mest sova och då blir jag rädd för att jag gör det där som man säger om sjuka människor - "tacklar av". Det skrämmer mig väldigt. Jag avskyr att vara rädd och jag är fortfarande inte beredd att ge upp. Men jag har inte heller tron eller orken att tro att jag ska kunna bota mig själv i det här läget. Jag behöver hjälp.

Jag är lite ledsen över att behöva lämna mitt älskade sommarhus, min sommarshala och mina yogaelever, min trädgård och mina tomatplantor. Lavendeln blommar för fullt och fjärilarna dras dit i mängder. Men jag får hjälp av en grannflicka med vattningen, mina yogaelever får yoga med Camilla, som varit här och hjälpt mig och stannar ytterligare en vecka. Därefter kommer de att fortsätta yoga tillsammans i min shala ändå. Och när jag kommer tillbaka till mitt hus är det fortfarande sommar. Tanken är att jag ska komma hem med ny energi inför den yoga-workshop jag ska ha tillsammans med min vän och lärare Natalia i augusti.

Allt gick väldigt snabbt. Pappa ringde i måndags och berättade att han hade bokat in mig på Humlegården. Det blev väldigt mycket att ordna, men jag kände mig ändå genast lättad och glad över att få chansen att åka. Något händer, något görs. Jag ska få hjälp. Sedan dess har jag varit piggare igen. Vi tog saken i egna händer. Det är alltid skönt. Jag åker härifrån nu. Men jag gör det för att få fler somrar här. Jag är glad.

Jag hör av mig från Danmark så fort jag hittar ett sätt att blogga där. Hej vänner.

35 kommentarer:

  1. Du är fantastisk, fortsätt att kämpa Thomasine!

    SvaraRadera
  2. Kära du, vad bra att du åker till Danmark nu. Har tänkt så mycket på dig och hoppats att du haft det gott. Nu önskar jag allt det bästa i Danmark och att den där canceruslingen får svettas bort ordentligt.
    Stor kram från djupet av mitt hjärta.

    Ywonne

    SvaraRadera
  3. Lycka till i Danmark Thomasine! Vad du är tapper, envis och modig! Heja dig! Jag tänker på dig och skickar energi, tro, hopp och kärlek! Kram Jarinja

    SvaraRadera
  4. Bra, Thomasine!
    Agneta

    SvaraRadera
  5. Jag tänker på dig hela tiden Thomasine. Lycka till i Danmark. Det låter som att du kommer till ett bra ställe. Stor kram La

    SvaraRadera
  6. Thomasine, riktigt lycka till i Danmark! Fantastiska du, fantastiska familjen! Det hettar otroligt i mina händer då jag skickar reiki till dig på mina morgonpromenader. Allt ljus till dig!/monica

    SvaraRadera
  7. Fina Thomasine! Tänker på dig varje dag och tycker att du är fantastisk. Puss Kim

    SvaraRadera
  8. heja thomasine!Det kommer att gå bra.
    Blir det inte som man tänkt får man ta saken i egna händer du är projektledaren.
    KRAM och kraft till dig

    SvaraRadera
  9. DU SKA PROVA ALLT SOM FINNS! LÄKARE HAR INTE ALLTID RÄTT!

    SvaraRadera
  10. Vad tråkigt att du inte känner dig bra....men vad skönt att du hittat ett nytt sätt att tackla din sjukdom!
    Klart du inte ska ge upp, det finns alltid hopp och som du säger, det finns exempel på att dessa behandlingar har hjälpt. Det är absolut värt risken att försöka!
    Du är ung och fortfarande relativt stark...där har du en stor fördel. Ingen ide' att tänka på
    eventuella risker.....nu kämpar du på igen och
    ger tumören en riktig omgång.
    Vi håller tummarna....skickar styrkkramar!
    Siss

    SvaraRadera
  11. Thomasine, vi har bara träffats några enstaka gånger i shalan på Gotlandsgatan, men du gjorde redan då ett starkt intryck på mig som en levnadsglad och innerlig själ. Jag fick höra om din sjukdom och din blogg igår i en annan shala när vi pratade om yogaretreats och Gotland. Jag gick in på din blogg det första jag gjorde när jag kom till jobbet och läste och läste och läste. När kollegorna gick på lunch insåg jag att hela förmiddagen hade gått och jag hade läst alla dina inlägg från december och framåt och tårarna trillade ner för mina kinder. Det är en oerhörd resa du och dina nära genomgår och det svårt att finna ord. Men jag är glad och tacksam att du finner ord och delar med dig. Det finns mycket hopp och kärlek i dig! Håll fast vid det! Och vi är många som hoppas och tror med dig och ger kärlek tillbaka även på distans!

    Kramar Carolina

    SvaraRadera
  12. Starkt av dig att göra detta.
    Lycka till!
    Ljus och värme till dig!
    Marika

    SvaraRadera
  13. Thomasine, vad fint att du får komma iväg och prova värmebehandlingen. Du kommer klara det! Och det är väldigt fint där vid Strandvejen i Humlebeak, med Louisiana runt knuten. Låt dig bli ompysslad ordentligt. Varma tankar Lotta F

    SvaraRadera
  14. styrkekramar och tankar
    Marika

    SvaraRadera
  15. Hej! Jamen, det är klart att du ska åka dit!
    Men vad betyder: "Alla klarar inte heller en sådan upphettning, vad jag förstår. Enligt Radiumhemmet klarar ingen det. "
    Menar du att själva behandlingen kan vara livsfarlig, för dig?
    Jag antar att du inte menar det så, eftersom du låter påfylld av ny tillförsikt.

    SvaraRadera
  16. Jag håller mina tummar för dig, tänker på dig och tror att det kommer fungera!

    SvaraRadera
  17. Tack för underbart fina stunder på solkusten, vi håller ställningarna tills du är tillbaka igen. Min beundran för din livsenergi och din värme är enorm. Tack för att du orkat ge oss yogaelever så mycket engagemang och hjälp. Hör av dig från Danmark och kom snart tillbaka. stor kram camilla

    SvaraRadera
  18. Lycka till i Danmark Thomasine, kramar från Tina

    SvaraRadera
  19. Glädjen sprider sig när ser att du fylls av hopp och har dom som tror på dig och kämpar vid din sida. Det finns inte en jäkla kotte som orkar tro och kämpa själv..Önskar dig helande och mirakler från djupet av mitt hjärta. Jag knäpper mina händer och ber för dig.

    Frid och kraft till dig

    SvaraRadera
  20. Lycka till i Danmark!! Jag håller tummarna och väntar ivrigt på nästa rapport!!
    Kramar i massor
    ooooooooooooooooooooom

    SvaraRadera
  21. Tack för sommaryogan och lycka till. Som sagt; jag ber för dig och tror på att du blir bättre och bra med tiden. Kramar

    SvaraRadera
  22. Kanske är det dumt att utsätta kroppen för den påfrestning som värmebehandlingen innebär för kroppen? Bättre att vara så pass bra att du kan ta cellgiftet sen!

    SvaraRadera
  23. Bra att du tror och gör.
    Lycka till i Danmark!

    SvaraRadera
  24. Lycka till i Danmark! Å vad jag hoppas. Och tror! Jag har många gånger överraskats av hur trösterikt det kan vara att ta kommandot, att plötsligt vara på väg någonstans - hopplösheten liksom släpper taget om en. Tack för att du låter oss se den enorma kärlek som bor i och runtomkring dig. Helena (Louise kompis)

    SvaraRadera
  25. Hej Thomasine!

    Thomasine, tänker på dig och tycker att du är modig. Kram Eva

    SvaraRadera
  26. Thomasine, du är en sann hjältinna med alla dina goda egenskaper,
    all din kraft, allt ditt mod, alla dina kloka ord.

    Vi är många som är med dig på resan till Danmark och som tror på en lyckad behandling. Kom snart tillbaka till Gotland!

    Heja Thomasine!

    /Kattie

    SvaraRadera
  27. Jag säger bara "Hold on" å jag vet att du vet vad jag menar & skickar massa ljus, kärlek & healing förstårs!
    Puss & Kram!

    SvaraRadera
  28. Alsklings-Tompa, min fina van. Jag haller med Ann, det ar klart att du ska till Danmark. Du kanner dig sjalv bast och vet vad du klarar. Du ar en av de starkaste, envisaste manniskor jag kanner och du kommer klara det har. Sa bara ar det!
    Som alltid nar jag laser vad du skriver blir jag totalt "blown away" av hur klok och vis du ar. Jag saknar dig saa, men du ar standigt i mina tankar. ( Jag har ett litet Thomasine-tempel och varje kvall tander vi ett ljus dar for dig och sander tankar om att du ska bli frisk ut i universum.)
    Kramar. Hajsan.

    SvaraRadera
  29. Du gör helt rätt, och jag sällar mig till alla som är imponerade av din kampvilja och envishet. Held og lykke kære Thomasine!

    SvaraRadera
  30. En stor önskan om att du ska bli frisk igen och få många, många somrar i ditt liv. Det bara måste bli så. Håller verkligen tummarna för dig!
    Kram från Lena!

    SvaraRadera
  31. Skickar styrkekramar och ett stort lycka till i Danmark. Jag håller tummarna!!!

    SvaraRadera
  32. Thomasine, du är så otroligt stark - fortsätt att följa ditt hjärta och intuition! Jag sänder dig en massa positiv energi och håller tummarna för att Danmarksresan gör dig gott. Du är fantastisk! Kramar Victoria

    SvaraRadera
  33. Lycka till med detta!! Det låter bra!!!
    Ser fram emot augustiyogan och att få se dig igen. Du är livet självt.
    Kram från din hängivna elev Lotta

    SvaraRadera
  34. Kärlek och mycket kraft till dig nu! Du är med mig i mina solhälsningar varje dag, Thomasine.
    Kram Sivan

    SvaraRadera
  35. Vackra du! Jag tänker och hoppas och tror på dig. /Magdalena

    SvaraRadera