torsdag 15 april 2010

En hoppfull början


Årets balkong är påbörjad. Det är ju inte mycket till grönt än så länge, men ändå. Den ger hopp.

I dag är det torsdag - dagen efter behandling - och jag har varit uppe hela dagen. Raw food-lunch från Yogayama med två systrar, mamma o en systerdotter. En stund i solen på verandan. Jag och en syster som säger "du måste vila" "nej, du måste vila" till varandra. Vi är båda uppe och pigga. På hemvägen passerar jag affären (Klippet som alltid, där allt finns) och köper penséer och en liten jordpåse och bär hem. Det är tungt - överdrivet men vad gör det när det går. Jag styr ju gemzaret till tumören. Magen står ut åt alla hörn, ända uppifrån bröstbenet. Gravid med stor mage blir jag aldrig, men hur det känns att ha gravidstor mage vet jag. Men vad gör den där stora magen? Så länge den inte krampar är jag glad.

Jag kokar kronärtskocka till middag. Ska man ha smält smör till egentligen? Jag behöver fett, så jag prövar det. Jag vägde mig igår på Radiumhemmet. Sist hade jag gått ner till nästan 47 kilo igen. Efter den svarta tisdagen tappade jag aptiten och hade svårt att äta. Men sista veckan, efter besöket hos Åke, har det gått bra igen. Igår vägde jag drygt 49 igen. Jag vill upp över 50. Att äta är en av mina stora uppgifter för dagen nu, liksom att dricka. Särskilt efter behandlingen är det viktigt att dricka och skölja ut gifterna. Njurarna får jobba väldigt, liksom levern, av giftet. Ju mer jag dricker desto mer underlättar jag för njurarna. Varje morgon är det grön drink med groddar, spirulina eller vetegräs. Det vet ni ju. Men nu har jag dessutom en juicepress eller råsaftscentrifug, så minst en gång om dagen blir det också en annan drink. Apelsin, morot och färsk ingefära är en favorit. Eller äpple, morot, lite rödbeta och ingefära. Det går också att göra rena fruktdrinkar. Jag köpte en Philips på Expert borta vid Bromma flygfält. Den kostade bara 799 kr på rea. Det finns hur dyra som helst annars. Den tar en del plats i ett litet kök och det blir lite disk men det är det värt. Får man i sig en sådan juice om dagen - och sina barn - så tror jag att alla håller sig friskare. Det skummar om drinkarna och låter klonk, klonk om du rör i den. Igår kväll gjorde jag en jordgubbsdrink och drömde mig till Indien. Jag uppehåller mig vid maten eftersom det har visat sig att maten är ett problem för många cancersjuka. Cellgifterna påverkar så väldigt och med tiden får många näringsbrist. Jag försökte med bara raw food en stund, för det finns många studier om att det ska ha god effekt mot cancer. Men det funkar inte för mig. Det är för svårt för magen, grönsakerna blir till slut äckliga och jag blir för sötsugen. Jag behöver lite gryner och kolhydrater, så jag äter som jag gjort sista åren. Ändå bra.
.
Här är råvarorna som man nu tror motverkar cancer:
Apelsin (särskilt bröstcancerceller har visat sig motverkas av apelsin)
Blåbär
Baljväxter
Granatäpple (prostata)
Kål (broccoli, alla former av kol)
Rågbröd
Sojaprodukter
Shiitake (ev. all form av svamp)
Tomater (helst tillagade)
Vitlök

Jag vet inte om det är maten, frukt- och grönsaksdrinkarna, den brasilianska barken, Amino acten (tillskottet från USA), den reiki healing och de tankar många av er skickar mig (jag tar emot, jag tog emot igår ann och jarinja, ni märker vad det gör ;-)), Åke, ni och familjen och vännerna, kärleken, solen och våren, solhälsningarna och meditationen eller tanken på Gotland som gör det. Men jag tror att det är blandningen som lyfter mig och bloggen syr ihop det hela.

Nu roliga Babel på teve med Daniel Sjölin. Honom har jag faktiskt gått en kurs i litterärt skapande för på universitet för några år sedan. Eller ja, det var 2003 när jag också läste litteraturvetenskap och for runt lite, letade en ny inriktning efter UD och ett år på ett företag. Jag jobbade extra på Beroendeakuten Stockholm (BAS) som mentalskötare och så blev det några terminers litteraturstudier och en uppsats om kvinnan i Bruno K. Öijers senare diktning. Jag hade väldigt kul, både på BAS och med plugget. Jag lärde mig mer om människor och om livet genom missbrukarna, av personalen på BAS och av litteraturen. Jag hittade uppsatsen häromdagen och undrade hur jag fick ihop den. Och så tänkte jag då under den där tiden också att jag måste ta tag i min gamla dröm att skriva själv - att jag inte fick förtrycka det längre. Jag påbörjade en historia om livets närhet på BAS på den där skrivarkursen. Men tron på min förmåga att skriva en roman uteblev och så tog yogan över alltmer. Orden ersattes av kroppen. Jag upplevde en ny, ordlös värld som var lika fascinerande.

Det är livet. Så kom cancern och nu skriver jag varje dag på ett sätt som känns enkelt. Men skrivandet är ingen självklarhet, eller kanske snarare inget jag känner att jag rår över riktigt. Kanske tar det slut i morgon, tänker jag ibland. Jag vet inte. Jag vet inte när jag börjar om jag egentligen har något att säga men hittills har det tydligen känts så. Händerna mot tangenterna lever sitt eget liv. Bloggen lever sitt eget liv. Men den syr ihop allt nu.

22 kommentarer:

  1. Jag blir så glad att jag gråter över all din energi (och ditt vackra stilleben till balkong). Inte ens jag som är frisk har så mycket energi (än mindre vårpyntat balkong). Imorgon går jag till Expert och köper juicepress! Heja dig. Kram Lotta

    SvaraRadera
  2. Prova med granatäpple i dina drinkar. Denna underbara nyttiga knasiga frukt. Jag är kär i den för tillfället.
    Jag sitter på Vår Gård ute Saltsjöbaden just nu. Har ett kundgenomförande här - snart slut för idag. Det blir långa dagar ibland.
    Märkligt när man är ute såhär på jobb. En väninna ringde och berättade hur tokig hennes dag blev när mannen sitter fast någonstans i Europa och kan inte flyga hem pga vulkanutbrottet på Island. ???? sa jag. Har missat det helt. Jösses vad lätt det är att leva i sin egen bubbla ibland.
    Vilken lust jag får att börja påta i jorden jag med när jag läser om din balkong.
    Vi hörs snart igen.. Kram

    SvaraRadera
  3. Fina du vad fint att få läsa lite om vad du gjort tidigare. Får känslan av en kvinna med många strängar på sin lyra! STOR kram från södra Stockholm

    SvaraRadera
  4. Ja visst är det lustigt, ett vulkanutbrott på Island lamslår hela världen.
    Häromdagen lyssnade jag på ett program på P1 om vilken inverkan naturen har på människor. Alla mår bra av att bara vistas ute, man behöver inte göra så mycket, bara vara. Människor i kris har lättare att ta till sig en stor sten än andra människor, eller ett stort träd.

    En sak till som sas i P1 av samma människa var att "naturen är rättvis, den gör ingen skillnad och därför är jag trygg" Det är väl just det Island visar, ingen kommer någonstans, det är bara att vänta.

    Jag förstår precis hur det känns att pyssla på balkongen, jag är aldrig så lycklig som när jag arbetar i min trädgård. Att förbereda för nytt liv tror jag det handlar om varje vår. Just nu och kanske 1 månad till, är det som allra vackrast, allt nytt spirar och vänder sig mot solen.

    Gällande drinkar så instämmer jag, spirulina! Köp en mixer, häll i 2 dl apelsinjuice, ett par gojjibär och 1,5 tsk spirulina. kör en stund, häll upp. Lyssna på "klonk, klonk" och drick - aldrig förkyld.

    Gällande ditt skrivande, det är klart att det inte är självklart, du är en konstnär som skriver fantastiskt vacker och inspirerande. Jag tror int e någon konstnär tar sin konst som självklar.

    Kärlek från trädgården till din balkong

    SvaraRadera
  5. Ur smärta föds den största konsten. Du behöver inte anstränga dig utan bara vara.
    Thomasine, tag till dig av lovorden om din konstnärliga förmåga för det är du värd. Det känns roligt att konstatera att du funderar kring ditt skrivande. Har du lånat boken än? :) Om du gör det, skriv på bloggen vad du tyckte! :) Stor kram från Karin

    SvaraRadera
  6. Hejsan!
    Jag har, på krokiga vägar,just hittat till din blogg och sträckläst det mesta....fast det återstår ännu lite att läsa in.
    Jag blir sååå imponerad av din kämpaglöd, din livsglädje, din insikt och...ja, av allting...:)
    Vilken tur att du har din underbara familj,dina vänner och alla andra som stödjer dig!
    Jag kommer att fortsätta följa dig och är övertygad om att du fixar det här....skickar lite goda vibbar genom rymden..:)
    Kram Siss

    SvaraRadera
  7. Å. Du skriver så väl. Skriv mer! Skriv hela tiden! Kanske är inte tiden så knapp? Börja måste du! Kärlek!

    SvaraRadera
  8. Hittade just hit och vill önska dig stort lycka till.

    Jag vet ungefär vad du går igenom, även om ingen cancer är den andra lik. Själv har jag övervunnit leukemi två gånger och är nu på väg tillbaka till ett normalt liv efter en stamcellstransplantation.

    Liksom för dig har blogg och yoga betytt mycket i mitt tillfrisknande. Så fortsätt andas, skriva, leva!

    Sol i sinnet.
    /Jos

    SvaraRadera
  9. Åhh Tjollan! Din balkong är mitt bästa.Dina "nicnacs" och stenar är en fröjd. Du vinner ju alltid balkongtävlingarna! Vad blir det i år? Ny Klematis? puss/Erika

    SvaraRadera
  10. Jag har precis försökt skicka dig en liten film från youtube men jag är så djävla dålig på detta, om du (jag)har tur kanske den ligger som ett meddelande på facebook till dig?

    Jag ville bara förmedla vad jag lyssnar på just nu, i princip konstant i bilen. Kanske kan du tycka om den också.

    Men det här med teknik är verkligen inte lätt. P var på ett föredrag i går om sociala medier. Jag tor jag kände igen facebook, twitter och Gowalla. Goalla förstår jag mig överhuvudtaget inte på, Det känns som Pokemonkort för vuxna? I Kina säljs inga små mac eller andra laptops alls. Allt går i mobilerna. Blir det inte väldigt smått? En som som jag måste ju då jämt ha läsisar.

    Ha det bra idag
    Sophoe

    SvaraRadera
  11. Vet inte om mandel är speciellt aktivt mo cancer, men jag vet att åtminstone jag blev väldigt sugen när Renée Voltaire pratade om att hon gjorde mandelmjölk varje morgon i vintras. Att efter yogan så hade den blivit riktigt kall ute i bilen och hur gott det var. Jag har inte testat att göra den än själv, men jag kan ju vidarebefordra tipset till dig!

    SvaraRadera
  12. Vilken fin balkong!
    Och underbart att du mår så bra.Ha det härligt på Gotland,jag var ju där förra helgen och din yogaelev Kickan hälsade tillbaka till dig med stora kramar:)
    Kram från mig oxå!
    Marika

    SvaraRadera
  13. hej
    jag längtar efter att få läsa den bok som du ska skriva. Ditt språk är bra Ditt budskap genomtänkt och levande. Så fortsätt skriva. Här på bloggen och för din Bok. Ha det härligt på Gotland. Austre. En lunch på prästgården i Vamlingbo. Titta på nya Östersjöcentrum där, mittemot Naturum. Jättebra inspirerande utställning. Hoburgen. Barshage..
    Känn lukter och hör det exploderande fågellivet överallt. Fantastiskt. Jag vet. Jag var där.
    kram. Susanne

    SvaraRadera
  14. Härligt! Vilken energi! Gotland- det låter som en dröm! Önskar dig en stärkande och kärleksfull vecka där! Vi skickar vidare! Många bäckar små... Tack för ljuvliga drinktips! Jarinja

    SvaraRadera
  15. Absolut smör till kronärtskockan, smält eller ej, men mycket, å vad gott! Jag är så lycklig att du skriver, det känns som att få en present varje gång jag går in och läser! Om skrivandet tar slut i morgon är jag tacksam för allt du redan har skrivit. Du har en bok redan, tror jag. Kanske blir det fler:-) Kram

    SvaraRadera
  16. Härlig balkongbild! Och ja, absolut det ska vara mycket smör till kronärtskockan :) och en juicepress får det bli för min del också - nu är jag övertygad! Kram

    SvaraRadera
  17. Men vad är det här? VEM har tipsat om den här bloggen som om den var en palliativ blogg???? Ursäkta! Men STOPP!!! SLUTA!!! Det måste vara någon som inte läst en rad. Det står ju här, tydligt och kristallklart, att det här INTE är en blogg om någon som förbereder sig för döden. En sådan blogg finns säkert, någon annanstans. Någon som behöver göra så. Men inte här. Det här är en blogg av en kvinna som har HOPP. Som ber om hopp, som önskar hopp, som vi alla sänder hopp till. Och i alla fall jag arbetar aktivt på att öppna mig för att bli värdig en inbjudan till mirakelfesten. MORR. GRRRRR. Nej, nu ylar jag. SkrämselYYYLLLL på er! LÄS och HAV RESPEKT! Annars får ni med mig att göra. (inklippt bild på farlig Ann med håret på ända)

    SvaraRadera
  18. haha TACK Ann! det var härligt att få dela den förnärmande känslan! Inte jobbar du hårt med att skicka reiki i palliativt syfte heller! jag lär mig allt mer om bloggvärlden, ska strax berätta mer.

    SvaraRadera
  19. Uttrycket Palliativ blogg är säkert fint tänkt men det känns förfärligt. Deterministiskt. Din blogg är en blogg om kamp, om kris, om förändring och om möjligheter. Inget annat, som jag kan se.
    Ibland blir man bara så trött på människors behov av kategoriseringar. För mig är din blogg unik! Och du, jag vill också komma på din fest, så ska vi prata Simone;) Kram från Karin

    SvaraRadera
  20. Fortsätter att läsa dina texter, hyser hopp om att få göra så i lång tid framöver. De värmer, styrker, samtidigt som delar av avsnitten gör en förbannad eller förtvivlad. Oavsett vad, de berör. Du berör. Blicka framåt - genom askan lyser solen, ljuset är hoppet. Jag tror på dig. Heja dig, Thomasine. Stor Kram.

    SvaraRadera
  21. tack alla fina vänner! o både karin o charlie, jag måste säga att jag är så rörd över er innerlighet och ert engagemang. verkligen. tack.

    SvaraRadera
  22. vadå palliativ????? vem i hela h.....
    näe. det är nog bäst jag slutar där.
    kramar!

    SvaraRadera