Att få tänka framåt

Tandläkarbesöket gick utmärkt. Jag styrde giftet rätt i några minuter, pappa kom förbi och strax därefter en dietist. Hon lärde mig lite mer om hur jag kan laborera med det matsmältningsenzym jag måste äta då bukspottskörteln inte fungerar som den ska. Den ska spotta ut ett enzym (därav namnet) som spjälkar maten och gör att vi kan ta upp näringen. Utan enzymet kan man inte ta upp fett och protein och det leder förstås till näringsbrist i längden. Men det finns alltså tabletter, som man bör ta till varje måltid. Man får pröva sig fram med doseringen. Jag har haft ganska svåra problem med tarmarna och behöver kanske lite mer av enzymet. Vi pratade också om det här med raw food eller inte i mitt fall. Det är mera svårsmält och har därför inte känts helt rätt för mig just nu - samtidigt som jag så gärna velat att det ska fungera, eftersom det finns mycket goda resultat på cancerpatienter. Men nu är pancreascancer lite speciellt, då den sitter i hjärtat av matsmältningsfunktionen. Dietisten kunde bara bekräfta att det är bra om jag blandar det råa med lite mer tillagat. Steg för steg så accepterar jag saker och ting. Jaha, så var behandlingen klar. Jag hann knappt med. Dessutom blev jag hämtad av Lisen och slapp än en gång trasslet med sjukresan.

I dag har jag bara suttit i soffan och pratat, mailat och fortsatt mina sommarplaner med sommaryoga - om än i väldigt begränsad omfattning - på Gotland. Allt blir av naturliga skäl högst preliminärt men det är å andra sidan allt i livet. Tumören känns, giftet verkar och jag helar mig med mina nya rörelser. Till sommaren är jag mitt sommarjag, som jag har sagt förut. Jag prövade att skicka healing till en vän också, som har ont i kroppen och svårt att sova. Det brann och stack i mina händer och hon tyckte att det kändes och sov den natten som en stock. Och nu - nu fick jag ett mail om att jag får hyra min sommar-shala Solkusten igen. Mot sommarjaget med allt större steg. Jag känner mig lycklig bara av tanken. Det är mycket prat om mindfulness och om att vara här och nu. Jag hör till dem som pratar. Men som sjuk är det härligt att tänka framåt!