fredag 1 januari 2010

Det nya året

Jag hade en fin nyårsafton hemma hos Cajine o Rutger o Arvid. Men jag var en väldigt trött gäst, som bara kunde sitta med vid bordet korta stunder. Däremellan fick jag ligga på soffan. Att vara uppe till tolvslaget var inte heller möjligt. Men jag drack fyra små klunkar god champagne och jag åt drinktilltugg och förrätt och efterrätt och sedan sov jag i Emmas säng och hörde fyrverkerierna, som höll på i evigheter. Lilla taxen Märta var alldeles utom sig. Jag kände igen min egen ångest i henne. När man inte vet vart man ska vända sig, hur man ska röra sig för att det bara är så obehagligt.

I morse var jag en aning piggare, för att strax kräkas igen. Nu i kväll har jag pratat med doktorn om tröttheten och illamåendet och att jag inte sover för att jag nog har ont. Jag har försökt hålla emot lite mot att de ska höja dosen av smärtlindrande eftersom jag tycker att det är så obehagligt att vara illamående och kräkas, men nu förstår jag också att det är dags. Doktor R säger att den här ofantliga tröttheten kommer av smärtan och att vi får hantera allt annat så gott vi kan och att kroppen dessutom fortfarande håller på att anpassa sig. Men smärtlindringen är fortfarande är A och O. Och att jag får i mig mat. Så nu har jag just avnjutit - nja - en jordgubbsshake-näringsdrink med extra kalorier. Och på det ska jag vila. Ögonlocken vill inte vara öppna.

Det var en fin nyårsafton under omständigheterna. Jag fick vara hemma och bli omhändertagen av mina nära och slapp vara på sjukhuset.

3 kommentarer:

  1. Älskade Thomasine,
    det gör mig så ont att du ska må så dåligt. Nu är i alla fall alla helger äntligen snart över.
    Jag vinkar godnatt och skickar lite ljus och kraft nu. Kramen står också där och sänder
    pok Lollan

    SvaraRadera
  2. jag hoppas du lyssnade på dr R. har du provat att spetsa näringsdrinkarna m ingefära o/eller kanel? de ska ju (ffa ingefära) hjälpa mot illamående. o iaf skadar de ju inte.
    kram!

    SvaraRadera
  3. Kära Thomasine,

    Jag tänker på dig och skickar massor av energi. Det är bra att du talar om din ångest som titt som tätt smyger på, det är, trots allt, ett gott tecken på att du orkar hålla fanan uppe i väntan på behandlingen.

    Hoppas att din lördag blir lite bättre. Kom ihåg att jag finns runt hörnet.

    Massor av kramar
    Gunilla

    SvaraRadera