Chips & coca cola

Det är sant. Cajine, Cassandra och Emma har varit här och livat upp mig. Det är egentligen min och Cassandras helg, så hon hälsar på i Bromma i stället. Flickorna tänkte pröva något nytt så de tog med sig en påse chips, en coca cola och en Expressen. Det finns bildbevis. Jag drack flera klunkar och stack handen i chipspåsen flera gånger. Cassandras teori är att jag ska äta allt jag inte tycker om, för det man äter under illamåendet tycker man inte om när man är frisk sedan igen. Så för att inte förstöra saker jag tycker om i framtiden tycker hon att jag ska äta "kött och sådant". De hade haft roligt åt vilka olika kötträtter de skulle ta med sig till mig också. Fläsknoisette, sa Cassandra, bacon, tyckte Emma och en skiva kassler var Arvids förslag.

Det här med chips och coca cola gick det väl sådär precis nu...

Ja, ja men det var ett roligt försök. Det som hände nyss kan också ha utlösts av att jag fick illamående-medicinen insprutad för snabbt. Jag måste vara med i allting som görs med mig nu. Jag känner igen vad som är rätt och fel. Tidigare i dag fick jag plötsligt 3 ml morfin extra när jag fick akut ont, trots att jag annars bara brukar få 1 eller högst 2. Då kräktes jag förstås snart därefter. Jag måste ta kontrollen helt. Men det är bra för mig.

Cajine och Cassandra fick dra lite i mina ben och min rygg också. Snart har jag legat ner i tre veckor och kroppen skriker av det. Cassandra och jag har bytt roller och hon säger åt mig att sträcka på ryggen när jag stapplar upp för att gå på toaletten, med droppställningen och alla slangar som hänger ifrån mig i släptåg. Jag är som en liten gumma.

Tidigare i dag var Erika här och lyckades till och med tajma ronden som är lite när som på helgen. Erika är sjuksköterska och bra på mediciner och smärtlindring och såg till att några saker rättades till. Erika har inte varit riktigt nöjd hittills. Men i natt ska jag slippa ha det tjocka kaloridroppet på, så att jag inte behöver gå upp på toaletten varje timme. Utöver det har jag ändå hela tiden vätska. Dessutom ska vi nu pröva med lite kortison, som är avsvällande, kanske kan hjälpa till mot illamåendet och samtidigt öka aptiten. Jag behöver mina kalorier. Benen börjar bli väl knotiga.

Ännu mer har hänt i dag. Jag har fått en läkande behandling på distans. Det är en kvinna som finns i Skåne som ger en behandling som kommer från ursprungsbefolkningen i den brasilianska djungeln. Det ni. I två timmar jobbade hon med mig. Det var ett drygt jobb, det kände jag.

Nu ska jag sova. Jag skriver snart igen. Ibland blir det nog inte varje dag. Jag är också usel på att tala i telefon. På något sätt samlas allt illamående i mig då. Men jag är här och jag är mer mig själv igen och jag har skrattat flera gånger i dag. God natt.