Här har jag suttit i dag, på en stol i solen, och i ett hav av bellisar. Bättre kan det inte bli för en soldyrkare som jag.(I dag, en dag senare, regnar det. Men jag gläds i dag åt nya, kloka kommentarer på mitt förra inlägg. Vilket samtal, läs där!)
Huset skrapade Cajine och jag tillsammans i början av förra sommaren. Vi hann bara en sida och det var ett drygt jobb. En höll i värmepistolen, en skrapade. Sedan kom sommaren och jag jobbade med yogan och de andra var inte här. Tanken är att huset ska bli vitt. Vi får se hur mycket vi klarar i år. Jag tycker att det är fint skrapat också.
På eftermiddagen målade jag ett litet plank blått med äggoljetempera och ultra
marint färgpigment. Färgen är inte så hållbar utomhus, så det bleknar ganska fort. Då blir det vackert. I sommar ska det växa rosa stockrosor och en vanlig rosa ros här.Det är vår nu och det är bara veckor kvar till sommaren. Det går rykten på byn om att än det ena än det andra huset som stått tomt länge ska bli restaurang och hotell i sommar. Ingen vet riktigt. Men yoga ska det bli. På Solkusten. Två ord har länge varit mitt motto. Sol och kärlek. Jag håller fast vid det. Sol och kärlek till alla.
ååååååå vad vackert du har det där!!! Vilket drömhus!!Vad rosorna kommer göra sig mot den blåa, vackra väggen!
SvaraRaderasol o kärlek till dig med!
oooom
Hej sötis!
SvaraRaderaVilket bra inlägg det blev!. Så mycket klokheter. Vad härligt du ser ut att ha det.
" Sun.. sun.. sun!- here it comes".
SOL OCH KÄRLEK TIll DIG!
Erika
Och sol och karlek till dig, finaste Thomasine. Vad underbart och fint du har det dar pa Gotland, jag forstar att du mar bra dar.
SvaraRaderaDet ar ett litet paradis du och din familj har skapat. Sa harligt att se hur det vaxer och spirar! Det ger verkligen hopp, tycker jag, att se hur allt som var dott vaxer och frodas och kommer tillbaka med full kraft. Precis som du som ar sa full av kraft och en fantastisk livsgladje nu. Du ar min inspiration!
Kramar i massor.
Hajsan.
Gotland är underbart,och vilket väder du fick.
SvaraRaderaDet du skrivit om vad vi äter har fått mig att plocka fram min gamla groddlåda ur ett dammigt skåp,tack för det,du är inspirerande!
Kram
Marika
Tack Thomasine! Sol och kärlek till alla!
SvaraRaderaHej igen Fina !
SvaraRaderaVad lustigt jag skulle precis skriva några ord om ditt härliga Gotland, om det blåa staketet mot stockrosorna osv. men det var ju just det alla redan hade skrivit. Känner att många av oss tänker lika, som vi tillhör en egen liten Thomasineklubb. Jag känner mig väldigt stolt över att få vara med i klubben.
Puss till dig och Cajine och ert härliga Gotland. Önskar jag kunde vara där.
Kramar
Gunilla
Hej. Tittade förbi av en slump. Har tränat för dig på shala förut och är så tacksam för alla fina tips, all energi och uppmuntringar jag fått. Blev så ledsen för dig när jag läste om vad som hänt, men du har vänt det till något otroligt starkt och fint.
SvaraRaderaSänder många varma tankar åt ditt håll och önskar dig ditt sommarjag. Som tack för allt du gett.
Helena
Du har säkert en lång lista på böcker att läsa, men jag vill ändå slå ett slag för Gloria Swansons självbiografi. Swanson var en filmstjärna på 20-talet i Hollywood, med en helt enorm känsla för sin kropp (jag tror hon var en an de första vegetarianerna i Hollywood) och hon helade ofta sig själv istället för att bli opererad. Jag tror hon höll på med yoga också faktiskt.
SvaraRaderaCiao Bella!
SvaraRaderaLäste din debatt och jag funderar en hel del kring det du skrev. Jag tror att människor gör sig till tolk så att säga för att man är rädd. Det är läskigt med cancer. "Bättre på att leva här och nu" menade någon. Jag kanske tror lite på det ändå. Och jag tycker inte det bara handlar den som är sjuk utan även de runt omkring. Faktum är att jag har blivit bättre på att leva här och nu. Mycket för att några människor omkring mig (bl.a. du) är sjuka. Det får mig att stanna upp och tänka efter hur jag mår, vad jag håller på med i livet. Jag vet att det låter egoistiskt men så är det. Jag måste må bra för att kunna hjälpa människor jag tycker om. Live eller via energier jag kan sända ut.
Det här med att våga leva vidare är så bra att du skriver! Och jag är som jag sagt förut oerhört glad att du valt att göra precis det. Det är det som gör skillnaden - glöm aldrig det - även om det är tungt när du mår som skrutt.
Nu ska jag gå och äta en smörgås - hungrig.
Kram - vi hörs.